Under sina år på lågstadiet ska eleverna utveckla sin tilltro till att använda språket för att kommunicera och reflektera som ett verktyg för att bli fullvärdiga samhällsmedborgare. Att ha ett rikt språk där man kan tänka och tala kring sina kunskaper och åsikter är avgörande för att skapa självförtroende och grundlägga det demokratiska synsätt vårt skolsystem bygger på. Stora ord, men mycket tydligt, om man läser de styrdokument som vår undervisning ska vila på. 

Språket som grund

Under flera år har jag och mitt arbetslag använt oss av WriteReader som ett verktyg för att arbeta mot dessa mål. 

Vi utgår oftast från ett tema, stort eller litet, där språket blir grunden för att få och bygga nya kunskaper. Vi arbetar oftast ämnesöverskridande där svenskämnet bildar ett paraply över allt. 

Vi utgår från Cirkelmodellen och många gånger kombinerar vi det med STL – att skriva sig till lärande. Vi anser att detta är metodval som vilar på välbeforskade områden och väl beprövad erfarenhet. Vi känner oss trygga med förhållningssättet att språket är den bärande kraften till kunskap och självförtroende.

Ett exempel på hur ett sådant längre tema kan se ut är, när vi arbetar med SO-temat “Livet förr” i åk 2. Här kombinerar vi ämnena svenska, historia, samhällskunskap, religion och bild. 

Förkunskaper och språklig aktivitet

Vi börjar ofta på ett sätt som ska väcka elevernas intresse samtidigt som vi tar reda på de förkunskaper som finns att bygga på. 

Ett exempel kan då vara att de får bilder av typiska miljöer eller saker från tidigt 1900-tal. Till detta får de även ord och begrepp att kombinera och diskutera kring. Vi jobbar då ofta kooperativt i sk. hemgrupper, ofta 3-4 elever som under en längre tid bildar en trygg arbetsgrupp. Detta möjliggör att alla kan vara mer språkligt aktiva. 

Vi går en promenad i vår närmiljö och letar och hittar mängder av spår från denna tiden

Tidig ramsättning för skrivuppgifter 

Redan i detta tidiga skede får eleverna veta att målet kommer att vara att skriva en varsin egen berättelse i jag-form om en dag för 100 år sedan. Berättelserna ska publiceras med hjälp av QR-koder och det kommer att skapas ett eget bibliotek med läsrum i WriteReader. Denna gången kom QR-koderna även att publiceras tillsammans med ett fysiskt titt-skåp på biblioteket i samhället där eleverna bor. En extra bonus som gjorde arbetet än mer motiverande och viktigt! 

Viktigt på riktigt

Vi anser att möjligheterna med WriteReader är många och ett av dem är att det är så lätt att publicera böcker, vilket gör att arbetet blir det vi kallar “viktigt på riktigt”. Man kan nå ut till en riktig publik. Arbetet blir inte något vi sätter i en bok eller lägger i en mapp på datorn när fröken har “godkänt”. Eleverna blir angelägna om att texterna ska vara av god kvalitet och vi jobbar intensivt med kamratbedömning och respons för att alla ska känna att de haft möjlighet att göra sitt allra bästa. 

Duschar eleverna i relevanta ord

Tillbaka till uppstarten. Ord och begrepp som hör till ämnet ska undersökas och befästas. Vi läser och tittar på olika filmer för att berika och utveckla både ny kunskap och berika vårt ordförråd. Enligt Cirkelmodellen och STL-cirkeln är vi då i fas ett och två då vi “duschar” eleverna. 

Här använder vi ofta bildstöd som t.ex. Widget online, för att kunna var extra tydliga för alla elever, inte minst de som har språkliga sårbarheter eller kanske ett annat modersmål. Sedan tränar vi ihop, fas två och tre enligt Cirkelmodellen. Vi skriver tillsammans utifrån givna stödstrukturer som presenteras via interaktiv tavla eller analogt i pappersform. Vi bygger ordbanker och tränar på lämpliga “börjor” och skriver sedan direkt i WriteReader-appen för att tidigt modellera mot målet, att våga skriva själv. 

Viktiga frågor i förskrivningsfasen

Vi ställer oss frågorna:

• Vad krävs för att det ska bli en tydlig berättelse? 
• Vilken struktur innebär det att skriva i jag-form, då-tid och med fokus på att språk och begrepp ska stämma med tidsepoken? 
• Hur inleder man för att läsaren ska förstå och bli nyfiken på att läsa vidare? 
• Vilka händelser kan driva berättelsen framåt? 
• Hur avslutas en berättelse på ett tydligt sätt? 

Vi modellerar och möblerar i vår text. Jag som lärare visar tydligt direkt i WriteReader så att alla kan se och delta. Vi tränar oss på hur man ger och tar feedback.

Stöd, mallar och respons

Dags att skriva själv, fas fyra. (STL har några “mellanfaser” och “slutfaser”) I detta arbetsmoment är det av största vikt, att man som pedagog ger tillräckligt med tid. Tid att förbereda sin text, att skriva, att förbättra och inte minst tid att visa eller på annat sätt publicera. 

Vi använder oss av funktionen mallar i WriteReader och kan på så vis lättare individualisera hur mycket stöd eleverna behöver. Man kan exempelvis ge strukturen:

• Först (inledning)
• Sedan (handling)
• Tillsist (avslut) 

…med mer eller mindre stödfrågor. 

Vi jobbar nu med respons, eller feedback och feedforward. Det kan ske muntligt tillsammans med en trygg lärkompis eller i skrift via WriteReaders funktion “feedback/kommentar”. Denna funktion är toppen! Vi jobbar ofta med synsättet “stars and wishes” som gör det extra tydligt. 

Denna funktion skulle jag personligen gärna se en utveckling av, likt Google-dokuments “kommentar” för att det ska bli än mer precis feedforward-effekt. 

Publicering på elevens nivå

Vi får ofta frågor om vi pedagoger rättar till i elevernas texter innan publicering. Vissa anser att det skulle vara “fel” att publicera med stavfel, grammatiska fel eller ofullständiga texter. Detta vänder vi oss emot! Har eleven jobbat och utvecklat sin text på sin nivå ska den publiceras. 

Kanske vissa elever behöver mer stödstrukturer än andra för att lyckas? Ja, då får de det! Det kan vara i form av fler ordbanker, “börjor” eller färdig skrivna meningar, som de själv formulerat. 

Vissa elever kan ju använda den smarta funktionen att “tala in” text i WriteReader eller kan en flerspråkig elev skriva på sitt starkaste språk och sedan översätta. Ytterligare någon kanske behöver jobba med formatet “bilderbok” istället. Då kan de skriva på sin nivå och få ett lika fint resultat. 

Det är dessa funktioner som skiljer WriteReader från andra skrivverktyg som finns att tillgå. Det märks att det är utvecklat som ett pedagogiskt hjälpmedel, inte bara ett flashigt sätt att visa den slutgiltiga produkten.

Skanna koderna över eller tryck på länken nedan för se de tre elevböckerna:
https://app.writereader.com/library/book/751cec16-0725-4a35-8669-01884e66bd11/se
https://app.writereader.com/library/book/e4fff38f-8fa7-47a6-a2c1-f6e07a24297b/se
https://app.writereader.com/library/book/e04b01b3-24b4-4eb3-ba38-200907ff0b55/se

Tilltro till egen förmåga

Om vi återgår till den första delen i detta blogginlägg så står det alltså utveckla sin tilltro, då är det alltså tilltro till sin egen förmåga. Eleverna ska kunna jämföra med sitt eget första utkast och se sin utveckling. Här ser vi ytterligare en förbättringspotential; att enkelt kunna gå tillbaka i historiken för att följa sitt arbete. Det är alltså viktigt, att vi tidigt bygger in självinsikt hos våra elever om att jämförelse handlar om att se sin egen utveckling. 

Självklart jämför vi med t.ex. modelltexter eller på ett kooperativt sätt för att eleverna ska få modeller för vad som är slutmålet. Modelltexterna kan då vara avidentifierade eller jobbar vi med “jag är stolt över detta och vill visa” för att inspirera varandra. 

I detta exempel var målet alltså att skriva en text i jag-form med ett språk som identifierar personen till början av 1900-talet. Resultatet var över förväntan! 

Publicering i klassbibliotek och på biblioteket 

Eftersom vi är treparallella producerades det ca 66 berättelser den våren. Alla kunde sedan läsas i våra klassbibliotek, men också i det fysiska biblioteket genom QR-koder. Dessa var väldigt lätta att dela genom WriteReaders funktion. Alla med en mobil, Chromebook eller surfplatta kunde skanna koden som satt tillsammans med elevernas autentiska tittskåp. Dessutom är det ju så fint att man i WriteReader inte blir av med böckerna, så man kan läsa dem om och om igen. 

Stavning och grammatik “på köpet”

Vi gjorde senare läsrum så att eleverna kunde läsa varandras texter under ett lov. Det blev ett uppskattat läsuppdrag då man återigen fick känna stolthet inför sitt arbete.

Som pedagog kan jag ju i detta se den enorma fördelen av att i ett helhetsperspektiv arbeta med elevernas språk. Hur mycket stavning, grammatikförståelse för olika texttyper blev det inte “på köpet”? 

Som pedagog är det slitigt under en tid, då du ska ge feedback och följa upp var och en, men kvaliteten på arbetet blir så mycket mer tillfredsställande och bättre.

Annalena O. Briskog
Förstalärare språkutvecklande arbete i samverkan med IKT
Mörrums skola
Karlshamns kommun